Nu är vi här! Nu sjösätter vi vår holistiska metod som ger fler unga chansen att hitta innanförskap på sina egna villkor. Psykisk ohälsa bland unga ökar och deltagande i organiserad idrott minskar. Flickor uppvisar idag sämre psykisk hälsa än pojkar i samma ålder. Närmare vart fjärde barn i Sverige har idag övervikt eller fetma vilket orsakar både fysiskt och psykiskt lidande, med ökad risk att utsättas för trakasserier och kränkande behandling och bli socialt isolerade.

Idrottsrörelsen arbetar sedan ett par år aktivt med ”strategi 2025” för att så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt ska vilja hänga inom idrotten. Detta är ett omfattande arbete. Idrottsrörelsen har stora möjligheter att vara en plats att vilja hänga på, att ha kul på och att få vänner på. Alla barn och ungdomar har rätt till en trygg idrottsmiljö och ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Där ser vi att vårt projekt MinBpRörelse är en viktig pusselbit i arbetet för de unga som i dagsläget står utanför.

I vår verksamhet är bemötandet lika viktigt som själva rörelsedelen. Att vi förmedlar att alla ÄGER, alla platsar – precis som de är. För oss handlar det om att skapa tillit, skapa utrymme för att på riktigt möta alla. Att involvera och skapa delaktighet. Vi finns för de unga före passet börjar, under passet men även efter. Om en ungdom inte kommer ringer eller sms:ar vi och säger: ”vi saknar dig. Kan vi hjälpa så du kommer nästa gång? Du är viktig!”

För oss är det viktigt att vi som ledare lär känna de unga och hör om deras tankar och funderingar – att vi ser hela individen. I varje pass väver vi därför in samtal på olika vis och med olika teman. Att som individ kunna lätta ett tungt hjärta är en befrielse. Vårt förhållningssätt är HOPP, det finns vägar att må gott, det kommer gå bra på ena eller andra viset – vi har inte alla svar men vi kan vara med och stötta på ett respektfullt sätt och där vi inom föreningslivet dessutom kan använda kroppen för att få ut känsloklumpar via rörelseglädje och fysisk aktivitet. Vilken härlig möjlighet! Vårt fokus är på att stärka och lyfta, vi ska däremot inte behandla. Det är en viktig avgränsning och viktigt att ledare vet vart de ska hänvisa unga som de upplever behöver mer stöd.

Idrotten kan i vissa fall vara den enda arena som den unge känner sig bra i, får bara vara i och få leva ut sin kreativitet i. Så låt oss också vara det. Lägg inte över press och krav på den unge, press som den inte vill ha, skapa istället glädje och delaktighet. Vissa vill springa fortare, bli starkare, andra vill bara hänga med nya kompisar och känna tillhörighet – vi är där för dem, inte tvärtom. Vissa behöver extra stöd, andra är mer självgående. Alla ska platsa. Viktigast är att vi skapar övningar och anpassar nivåerna så att ALLA deltagare får uppleva känslan av att LYCKAS. Alla kanske inte vågar dansa eller orkar springa på en gång, men att de får chansen att prova och chansen att prova på olika sätt för att lyckas.

Inget är egentligen ”rocket science”, men det kräver tid. Tid och mod att våga se, lyssna och anpassa verksamheten. Vi behöver också göra detta i samverkan med andra som möter barnen och som också kan hjälpa de unga att hitta just sin rörelse- och skaparglädje. De kan vara idrott- och hälsalärare, kuratorer, skolsköterskor, osv, men även det övriga föreningslivet.  Så låt oss samverka – inte konkurrera. Vår verksamhet finns för de unga, låt oss också visa det.

Tillsammans är vi starkare – Du är viktig – Du gör skillnad – Ett barn i taget

Här kommer några ledartips som vi använder för att skapa trygghet, tillit och glädje:

  • Vid uppstart av passet, ställa frågor som dessa:
    – Hur många är astaggade idag, på en skala 0-10?
    – Hur många behöver peppas idag?
    – Hur mycket pepp behöver du idag, på en skala 0-10?Inget svar är mer ”rätt” än det andra, alla svar är ”vad de är” och ett bra nuläge att känna till för dig som ledare. Viktigast av allt att lyfta hur kul det är att alla kommit – även om de t ex inte alls är peppade. ”Heja dig, du ÄGER – alltid!”
  • En bra ingång till samtal är att låta de unga skriva ner sina frågor kring ett tema på lappar, t ex om psykisk hälsa: – vad är det för dig? – HÄLSA, vad är det för dig: Skönt eller Oskönt? De kan vara anonyma. Då landar samtalet i det som är relevant för dem själva. Lapparna läggs i en påse så drar den som håller i samtalet en lapp och så pratar vi om den. En god idé är att sitta tillsammans på ett sätt där alla ser varandra och att det känns tryggt och gärna lite mysigt. Skapa en varm stämning.
  • ”Heta stolen” är en övning som brukar ge goda förutsättningar för att få igång ett samtal. Ledaren säger ett påstående och de unga ska sedan ta ställning till frågan. Håller de med sitter de kvar på sin stol, håller de inte med så byter de stol. Det behöver finnas en tom stol så att man alltid kan få byta om det bara är en person som inte håller med. När alla tagit ställning så lyfter ledaren samtalet och både de som hållit med och de som inte hållit med får beskriva och berätta hur de tänkt. Det här kan ju göras i många variationer t ex fyra-hörnsövning eller stå längs en linje o s v.
  • Gör övningen ”Följa John” med fokus på ”Hur rör en stolt kropp sig?” för att hjälpa barnet hitta känslan av en bra självkänslan genom kroppen, öva in det via muskelminnet. Du som ledare gör olika rörelser som visar hur en kropp känns (rakryggad, utsträckta armar, högt huvud, stora steg, osv) men också ”hur rör sig en glad kropp – en ledsen kropp. Hur känns det i dig då?”. Detta skapar tillstånd som hjälper till att läka.
  • Här är några ord och förhållningssätt som vi brukar lyfta fram som viktiga i mötet med de unga:
    Var varm och välkomnande = NÄRVARANDE, GLAD, HOPPFULL, HA GLIMTEN I ÖGAT, NOLLTOLERANS för respektlösa kommentarer. Var OBSERVANT och se om någon inte mår bra och ge tid för lite ”HEJ, HUR ÄR LÄGET? BRA ATT DU KOM IDAG. VET DU HUR BRA DU ÄR… NU KÖR VI.” Att förgylla stunden tillsammans. Att inte köra med ironi – det är svårt att förstå – det kan kränka eller förvirra. Skapa en SKÖN FRIZON DÄR ALLA PLATSAR och olikheter får finnas.Även vi ledare kan ha mindre bra dagar men som ledare är du där för deltagarna och det är faktiskt så att HUR VI ÄR – VAD VI UTSTRÅLAR påverkar gruppen. Tillstånd smittar, helt enkelt.
  • Stötta de unga till ett stärkt självledarskap genom delaktighet, t ex kan deltagare få möjlighet att leda pass eller delar av pass eller få ge förslag på aktiviteter som hen vill göra.
  • Skapa ett personligt möte, som är SKÖNT, ett bemötande som riktar sig till de unga i respekt och ärlighet. Som utstrålar ”Hej, jag ser dig! Jag ser er i gruppen. Vad kul att just du/ni kom idag” i det du säger, gör och visar med kroppsspråket. När vi bekräftar individen och gruppen med hela vår kropp känner barnen det.När relationen och förtroendet till dig som ledare är uppbyggd ger den möjligheten att individen öppnar sig och berättar om sitt mående för dig. Att det blir skönt att berätta om det som trycker. Att vi då som ledare välkomnar det som kommer utan att skämta bort, tycka synd om eller något annat sätt undvika ATT LYSSNA utan att värdera. Då skapar vi ett klimat som är tryggt för individerna: att ALLA KÄNSLOR FÅR FINNAS och att vi är vuxna som kan ta emot individens vardag. SKRATT OCH VÄRME, att vi är glad och har kul, smittar och läker och det kan räcka långt – mycket långt.
  • Slutligen, det kan också vara bra om ledaren är påläst kring en del fakta i fråga om barn och ungas psykiska hälsa och ohälsa. I Sverige är det trots allt så att barn och unga mår väldigt bra i stor utsträckning och att utvecklingen för barn och unga är positiv MEN att psykiska ohälsan är ett stort bekymmer bland många. Som vi nämnt tidigare så handlar mycket om att inge HOPP, då världen ofta målas så mörk och i sig skapar oro när krig och farligheter väller in i olika media. Världen blir, trots mörka moln, allt bättre och bättre”.
  • Tänk över vad du som ledare och er förening står för och tror på. Det här är vår superledarsol:

Här är några bra länkar som kan vara bra att kolla in innan du startar samtal med barn/ungdomar:

https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/samtala-med-barn/

https://www.umo.se/att-ta-hjalp/hit-kan-du-ringa-maila-eller-chatta/hjalp-om-du-mar-daligt/

https://www.umo.se/egna-berattelser/las-andras–berattelser/